dexi & ikke

Det är inte klokt så fort tiden går. Tyckte det var igår jag skrev i bloggen, men det var det ju inte...

Här är det full rulle. Mycket att göra på jobbet. Har gått några jourer, både helger och nätter. Lagom kul, men kompledigheten är helt ok!! Hemma har jag äntligen fått upp mitt staket, så nu är det fritt fram för hundarna. Det är sååå härligt att få chansen att se två trötta och nöjda mallar somna gott varje kväll. Det är ju inte så ofta man får se trötta mallar annars... De har i alla fall störtkul med varandra, och matkontot har ökat en hel del... I veckan slogs de om en fotboll, som båda hävdade äganderätt till... Mindre lyckat. Ikke höll på att bli öronkuperad. Ett stort jack tvärs igenom örat. Egentligen hade jag velat sy ihop det, men jag hade bara grov suturtråd hemma, så jag fick nöja mig med att tejpa. Så nu har han ännu snyggare öron *hmpf*... Men det ser ut att läka bra, och jag tror resultatet blir godtagbart.

Träningsmässigt är vi också på god väg. Kör bevakning varje onsdag och söndag. Dex är i riktigt bra form just nu. Vi finslipar lite på ljudmarkeringarna, där jag försöker få in ett bestämt betende. Förut har hennes markeringar varit lite otydliga, och mycket har hängt på mig, att jag läser henne korrekt. Nu vill jag att hon ska vara tydligare. Även Ikke har börjat patrullera. I början förstod han inte alls, utan trodde att vi var ute och spårade. Men det börjar gå upp för honom att han ska lyssna också, och inte bara plöja med näsan i backen. Men han vet inte riktigt VAD det är han ska lyssna efter än. Han är vansinnigt söt när han till slut bestämmer sig för att han har hittat en figurant...

Vi har varit ute och spårat rätt mycket. Dexi är uppe i spårlängder runt 2 km igen. Ikke får spår på 700-900 m. Har en liten förhoppning om att kunna tävla Dex snart igen. Vore kul att tävla bevakning... Jag har en del problem när jag spårar med Ikke, för han ligger på och är så stark att jag knappt kan hålla honom. Testade därför en Bötchersele. Funkade bra första gången. Han drog bara 75 % av vad han brukar, så det var helt ok. Andra gången med selen drog han lite mer, och tredje gången var det ingen skillnad... Så nu är jag tillbaka där jag började. Måste hitta en annan spårlina, som inte gör så ont i händerna. Kanske en ankarkätting, som ger honom lite mer motstånd... Fast då blir det ju ett styrkepass för honom, och sen blir han ÄNNU starkare... Suck...

Har egentligen mer att berätta, men det får bli en annan gång, för nu ska vi ut och träna!