Mer bevakning

Igår kväll var det återigen dags för bevakning. Temat för kvällen var fast bevakning och kort patrull med vind. Vinden gick bra, trots att det inte blåste, utan bara "drog" lite. Jag tror att vi alla börjar bena ut Dexis vindarbete. Igår var hon jättetydlig med att det var någon ute i skogen, men jag fick inte den markeringen med näsan som jag förväntat mig. Men vi har bara kört korta, grunda vindövningar förut, så nu när figgen ligger ute på 50+ m, så kanske jag inte ska förvänta mig samma markering som om den ligger på 10 m... Jag tror i alla fall att jag börjar lära mig, och att Dex börjar få upp motivationen att visa mig vindfiggar.

Ikke, som precis har börjat med ljud, fick inte nån vindfigge. Han fick istället en kort patrull med ljud. Jobbade faktiskt jättebra, trots att det gått en massa tikar på stigen förut, vilket gruppens andra hanne hade lite problem med... Sånt bryr sig inte Ikkestikke om... Han ska hitta busar!!! Det tog ett tag, som vanligt, innan han låste på figgen, men sen blev det en bra markering. Han är fortfarande knäpptyst i arbetet, dock inte innan vi går på, men det gör ju inte så mycket... Han kommer ju aldrig få bli tjänstehund, pga höfterna, men honom tränar jag för ev tävling.

Efter patrullerna blev det fast bevakning. Dex satt med 4 andra hundar i första omgången. Figgen började på 300 m, tror jag. Dex plockade snabbt ljudet rakt framifrån, på ordentligt avstånd. Var ganska tyst under större delen av arbetet. Hon hade glömt lite, vad vi gör där, men kom snabbt ihåg. Hon följde sen figgen snett åt höger, och sen snett tillbaka. Jobbade fint och var tydlig. Sen blev det pip i näsan när figgen kom för nära... Vet inte hur jag ska komma ifrån det??

Ikke fick också en fast bevakning. 2:a gången i hans liv... Kan inte påstå att han visste vad som var meningen. Men jag peppade honom, och de första 5 minuterna höll han ihop sig jättebra, och jobbade. Sen blev det lite annat... Testade att rulla sig, sitta i knät på mig och pussas, leka med mina händer, ligga på rygg för att få lite magkli.. Jag peppade honom lite till, och då var han snabbt med på noterna igen. Markerade faktiskt ganska tidigt, men höll inte i förrän figgen var på 50-60 meters håll. Då höll han bra hela vägen in. Knäpptyst, där också. Kände mig riktigt nöjd med hans arbete, för att vara körd så lite. Sen dummade han sig lite, när han inte ville släppa dutten han fått... Aldrig får man vara riktigt glad...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback