Bevakning och spår
I söndags var det bevakningsträning igen. Dagens övningar bestod av vindmarkering och spårupptag. Dexi var först ut på patrullstigen med vindfigurant. Vi patrullerade, men hon markerade inget. Instruktören pratade om att hon "förväntade sig ljud, och därför inte kopplade på näsan". Skulle Poppan??? Prioritera bort en vittring??? Inte en chans... När jag sen återpatrullerade, och Dex hoppade upp på ett klippblock, och långt där uppe i vinden kunde sträcka sig upp till en vittring förstod jag problemet. Instruktören hade placerat figuranten bakom ett berg, sen en dal, och sen ett berg till, innan patrullstigen kom. Jag och Dex, som ju kört en del räddning, vet ju att vittringen sällan kommer ner där man tänkt sig, när det finns saker i vägen, och två berg kan ju helt klart flytta ganska bra på en vittring. Alltså var det instruktören som var klantig, och inte Dex som var dålig! När hon väl fick vinden kunde jag knappt hålla kvar henne, men meningen var ju också att hon skulle få gå ut, och då blev hon SÅÅÅÅ glad.
Det första spårupptaget kom efter ca 50 meter patrullsträcka, och där bjöds hon bakspår av vinden. Efter 10 m vände jag henne, och sen var resten inga problem. Det andra spårupptaget blev jättekonstigt. Dex markerade 3 spår på samma ställe, varav ett inte var människa. Vi följde först ett åt höger, och hamnade ute på en bred stig. Det som gick rakt fram var inte människa, men följde i princip det spåret som gick åt höger. Kanske någon som gått med en lös hund i skogen?? Det som gick åt vänster var det rätta, men det fanns spår från andra kursdeltagare, som gick precis i närheten, och någonstans längs vägen bytte Dex. Vi hittade aldrig slutet... Efter denna intensiva träning (!?!), bjöd Hemvärnet på grillad korv.
Igår träffades Elin och jag för mer bevakning. Dex fick ett 1700 meters spår, ca 2 timmar gammalt. Jag hade lånat husses GPS, och det var ju roligt. Två viltstörningar fick vi, där Dex bytte till viltspår. Byracka... Hon känns dåligt motiverad i spåret igen, men om jag tänker efter, så har hon blivit så här förut i de perioder jag förberett mig för tävling, med många långa, gamla, spår. Hon tycker inte det är så kul då. Nu har hon ju fått upp spårkondisen bra, så nu får jag nog köra andra spår med henne också.
Ikke fick ett spår på 400 m som Elin lagt. Jag hade önskat ett risigt spår, med mycket apporter, för att lilleman skulle lugna ner sig lite i spåret. Han gick jättefint. Försökte att älga iväg i början, men märkte snabbt att det inte funkade. Tog alla apporter och vinklar. Duktig kille!
Elins Texas fick att spår över och längs med ett endurospår. Svårt, tyckte han, men han löste det bra, och framförallt, på egen hand!
Vi körde också varsin ljudmarkering. Dex var loj och trött efter sitt spår, så hon var sen att ta. Eller egentligen tidig, men hon låste inte förrän sent. När hon väl var ute hos Elin i skogen, så försvann lojheten i ett vips, och hon var GLAD!!!
På kvällen igår träffade jag Tomas ifrån bevakningen. Han ville ha lite hjälp med lydnadsprogrammet inför uppkörningen i veckan. Jag passade givetvis på att köra lite lydnad med lillen när jag ändå var på klubben. Det blev lite linförighet, stadga i sitt, ligg, stå, lägganden och ställanden under gång, framförgående och apportering (puh, det blev ju en hel del...) Han skötte sig jättefint. Eventuellt har vi kommit en bit på väg nu i apporteringen. Han har ju haft en del åsikter om det momentet... Men kanske hittade jag lösningen igår! Det är roligt att träna lydnad med honom nu, för han kan koncentrera sig bättre och bättre trots störningar. Han linförighet är jättefin, massa driv i den! Börjar sitta fint med vändningar och halter nu också.
Dexi fick ett litet spår till. Tomas fick 6-7 minuters försprång, sen kutade Dex och jag iväg på jakt. Tror det blev ca 400 m, ganska många vinklar, och bara ett slut, i form av Tomas med en kampdutt! Hon blev jätteglad, spårade med världens intensitet. Ska nog försöka busa till det lite i spåren ett tag.
Idag var det tänkt att vi skulle tränat skydd, men det ställdes in. Dex är lite öm i en framtass, så det gjorde inte så mycket. Istället har vi bara vilat ikväll. Båda hundarna har legat som döa sillar i varsin biabädd, så vilan var nog välbehövlig... Inte ens lilleman har frågat efter aktivitet! Då är han trötter...