Historien om Jack
Jag har fått frågor om hur det gick för Jack, om han hittade ett hem. Tyvärr blev det inte så denna gång. Spekulanterna som Jack presenterades för hade redan köpt en annan hund, så de tackade nej. Igår körde jag tillbaka Jack till Hundstallet. Vi kände att vi inte kunde göra mer för honom nu.
Vi hade honom hemma i 4 veckor, och min målsättning var att han på den tiden skulle utvecklas till en kanonhund i alla bemärkelser, så att han till sist kunde få hamna som tjänstehund hos någon. Det är ju nämligen svårt att få ut blandraser som behöver jobba hos någon bruksmänniska, eftersom man inte får tävla alla grenar. Mitt hopp stod alltså till att han skulle vara lämplig som exempelvis väktarhund. Det började bra, han var stabil i miljö och hetsade inte upp sig i onödan. Men tyvärr visade han sig känslig för skarpa ljud. Han hade även ett väldigt dåligt gripande, och brister i dådkraften. Samtliga dessa egenskaper är, har jag fått lära mig, genetiskt beskaffade, och även om det till en viss del går att träna upp, så blir det sällan helt ok. Således diskvalificerade han sig både från tjänster inom ordnings- och försvarsmakten, som samtliga kräver åtmintone en skottfast hund. Eftersom vi bestämt att inte ta honom själva, fanns inte så mycket mer att göra, utan han står åter på Hundstallet, och väntar på att någon ska vilja ha honom.
Han har i alla fall haft det skönt i 4 veckor. Busat med Ikke. Fixat till några nya gråa hår på mattes huvud. Spårat lite. Hittat husse i skogen. Ätit kaninlortar i spåret, medan matte trodde det var Frolic... Även om det är surt att mitt projekt inte lyckades fullt ut, så vill jag gärna tro att vi bjussade Jack på en härlig månad!
Vi hade honom hemma i 4 veckor, och min målsättning var att han på den tiden skulle utvecklas till en kanonhund i alla bemärkelser, så att han till sist kunde få hamna som tjänstehund hos någon. Det är ju nämligen svårt att få ut blandraser som behöver jobba hos någon bruksmänniska, eftersom man inte får tävla alla grenar. Mitt hopp stod alltså till att han skulle vara lämplig som exempelvis väktarhund. Det började bra, han var stabil i miljö och hetsade inte upp sig i onödan. Men tyvärr visade han sig känslig för skarpa ljud. Han hade även ett väldigt dåligt gripande, och brister i dådkraften. Samtliga dessa egenskaper är, har jag fått lära mig, genetiskt beskaffade, och även om det till en viss del går att träna upp, så blir det sällan helt ok. Således diskvalificerade han sig både från tjänster inom ordnings- och försvarsmakten, som samtliga kräver åtmintone en skottfast hund. Eftersom vi bestämt att inte ta honom själva, fanns inte så mycket mer att göra, utan han står åter på Hundstallet, och väntar på att någon ska vilja ha honom.
Han har i alla fall haft det skönt i 4 veckor. Busat med Ikke. Fixat till några nya gråa hår på mattes huvud. Spårat lite. Hittat husse i skogen. Ätit kaninlortar i spåret, medan matte trodde det var Frolic... Även om det är surt att mitt projekt inte lyckades fullt ut, så vill jag gärna tro att vi bjussade Jack på en härlig månad!
Kommentarer
Postat av: Helen
Trist att det inte blev riktigt som planerat men han har säkert lärt sig ett och annat som är bra att kunna som hund:) Bara att vara bland folk och att gå i skogen är ju bra att kunna;)
Trackback