Semester och första slagsmålet...

Vi har varit i Halmstad hos mina föräldrar och hälsat på under förra veckan. Mycket trevligt, god mat och fint väder. Nästan för fint... Har inte orkat göra så mycket mer än att ligga i skuggan och dega. Hundarna har haft det skönt där de legat i gräset och filosoferat. Inte ens de har haft särskilt mycket energi på dagarna tack vare värmen. Men på kvällarna har vi varit desto mer energiska. Vi hittade ett hundbad, där vi var flitiga besökare. Vi passade på under kvällarna när de ordinarie besökarna hade åkt hem. Båda hundarna har simmat och lekt hur mycket som helst. Det var saltvatten där, så efter hemkomst fick de duscha under trädgårdsslangen, något Dex hatade och Ikke gillade. Ikke fixade även en tarmsköljning på sig själv... Sista kvällen hann han före Dex till bollen ett flertal gånger. Han ligger lite lägre än Dex i vattnet när han simmar, så med en boll i munnen, såg han ut som en bilfärja med öppet bogvisir... Det bara forsade in havsvatten i munnen, och han svalde antagligen en hel del. Jag såg på omkretsen runt bröstkorgen att den ökat en aning... När vi badat klart, och var på väg upp, fick Ikke plötsligt bråttom, och hann bara till vattenbrynet innan första diarrén kom... Någon minut senare, när vi nästan kommit upp till bilen, rapar han, och kräks samtidigt upp en halvliter vatten. När vi kommit hem och skulle kissa av hundarna innan duschen, så sätter han sig på gräset, och det står ytterligare en halvliter vatten ut som en kvast ur rumpan på honom. Sen var systemet ursköljt... Stackars liten, var eländig han såg ut! Sen väckte han mig under natten också, och var såååå kissnödig. Riktigt risig i magen några dagar, men i alla fall pigg redan dagen efter. Så går det när man försöker svälja ett hav!

Vi lyckades även sammanstråla med Marina som har Dexis brorsa Wolf. Jättekul att ses igen. Det blir ju tyvärr inte så ofta. Kul att se hur olika Dex och Woffe är. Man kan ju inte tro att de är syskon direkt...



En spårträning har vi orkat med också. Dexi fick ett på 1270 m, med massa små klurigheter, som hon löste jättefint. Knappt ens trött, trots värmen. Ikke fick spåra 800 m, men han blev helt färdig... Aldrig sett honom så trött. Fick riktigt dåligt samvete. Han visade ju inte hur påverkad han var utav värmen, förrän det slog över. Som tur var hade vi parkerat bilen bredvid en liten sjö, så vi kunde snabbt svalka ned honom.

Vi kom hem från Halmstad i lördags kväll, och redan på söndag förmiddag åkte vi iväg igen. Destination landet. Svärfar har sålt landet, så allt ska sorteras, slängas eller packas. Lagom kul jobb, med tanke på hur mycket som har hamnat där under åren. Tyvärr tyckte Igor, svärfars hund, att Ikke skulle tryckas till, något Ikke inte höll med om. Slagsmålet var ett faktum, och Ikke blev arg som en bålgeting... Igor lyckades bita Ikke i tassen, så nu är det återigen en hund med tassbandage i familjen... Såret var ca 1 cm långt, med 3 cm ficka under. Att det alltid ska hända nåt när vi är på landet... Lillkillen var i alla fall jätteduktig när jag skötte om såret, och han låter både bandage och strumpa vara ifred. Igor var sådär glad efteråt, och morrade och raggade så fort han fick chansen åt Ikke. Vi hade några utvecklingssamtal med honom, om att han skulle släppa in Ikke i huset och så... Han blev aldrig riktigt övertygad, dock.

Vi hade tänkt stanna på landet hela veckan, men husse var tvungen att åka in till jobbet idag. Med tanke på Ikkes tass, så följde jag med in till stan också, istället för att stanna kvar.

Ikväll ska vi träna skydd. Hoppas det slutat regna tills dess...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback