dexi & ikke

Lediga dagar går fort... Nu sitter man på jobbet igen.

Jag hade storslagna planer för den gångna ledigheten. Dexi och jag skulle träna varje dag, både kondition, sök, lydnad, skydd och spår. Ha, trodde jag, ja... Vi började iofs bra på onsdagen. Efter lite sömn, stack vi ut och cyklade på eftermiddagen. Varmt var det, men vi kämpade på. Hade tänkt köra lydnad på kvällen, men kom helt av mig när vi efter cykelturen kommer hem till en invalidiserad husse med ryggskott. När vi vaknade på torsdag morgon, kommer Dex haltande ut ur sin koja. Riktigt ont i höger fram. Ringer till Ullis, som vi bestämt sökträning med på morgonen. Ställer in träningen. Jag trodde att det bara var muskulär ömhet, efter cykelturen kvällen innan. Men nånting stämde inte riktigt, så jag klämde igenom henne ordentligt. Enda punkten hon markerade på var stora trampdynan i hö tass. Den kändes lite konstigt mjuk och fluktuerande. Sätter på en strumpa och ringer vet eftersom jag misstänker en böld. Givetvis har de ingen tid förrän dagen efter. Under dagen (som för övrigt spenderades på akuten med Manges ryggskott... men det är hans historia, inte min) så blir hon mer och mer halt. När vi sedermera ska gå och lägga oss på kvällen, är hon jätteirriterad av tassen, och biter i den hela tiden. Jag kollar, och hittar en strumpa som är genomblöt av var. Klämmer ut ansenliga mängder blodigt var ur den lilla tassen. Inte konstigt att det gjorde ont att gå på den! Tvättar med den utrustning vi har hemma, packar in tassen i strumpor, och så lägger vi oss.

På morgonen är hon inte halt längre, utan är pigg och glad som vanligt. Funderar på om jag verkligen behöver åka till vet, men eftersom jag har första tiden på morgonmottagningen, är det ju svårt att avboka, så vi åker dit. Bara för att få åka hem och återkomma på eftermiddagen. Korkade matte hade ju gett stackarn frukost på morgonen, och hon behövde ju sövas... Nå, sagt och gjort. Återkom efter 6 timmar, bushunden sederades, och trampdynan klipptes upp. Det visade sig då att bölden hade omfattat precis hela trampdynan, och gjort så att allt segt skinn, som hon normalt går på, hade lossnat. Veterinären var helt fascinerad. Hon hade aldrig sett en så stor tassböld. Det gick ju inte att klippa bort allt som satt löst, vilket man normalt sett gör i sådana lägen, för då hade hon inte haft någon trampdyna kvar. Vi dränerade i alla fall bölden, och spolade i sårhålan. Sen fick hon ett tjusigt tassbandage och en uppvakningsspruta.

Som det kan gå. Vi som hade storslagna planer för sommaren. Hon skulle vara i tip top kondition när höstens svalka kom, och det är dags att tävla igen. Nu blir det till att gå med strumpa och sko i några månader tills trampdynan växt till sig igen. Hoppas jag hittar nåt hållbart att sätta på tassen, som sitter kvar när vi tränar. För den Dex vi har hemma just nu, som bara gått promenader sedan i torsdags, den kan vi inte ha hemma om den inte får träna på hela sommaren... Det gör ont att ha en malle, speciellt en understimulerad...