Pillis bravader!
Denna lilla pillerilla... Vilken liten opportunist! Svärfars hund Igor kände sig ensam igår, så Pillis var där för att leka lite med honom. Vi lämnade henne på förmiddagen, och jag hämtade henne på kvällen. Då var hon trind som en liten boll med fyra stickor till ben. Det har hänt en gång tidigare för någon vecka sedan att hon var så där rund när hon kom hem, så jag frågade svärfar lite försiktigt om hon brukade stoppa i sig saker när de var ute. Nej, säger han bestämt, det får hon ju inte! Jag vet ju att hon är väldigt förtjust i all sorts snusk hon hittar ute. Nåja, hunden var fullproppad med nåt, och man kunde ju bara hoppas att det inte var något skadligt. Tidigt i morse vaknade hon och var jättebajsnödig. Har aldrig sett en så liten hund klämma ut sådana mängder, och det tog ju aldrig slut!?! Sen hittade svärfar vad hon hade stoppat i sig: Hon hade lyckats ta sig in i hundmatsförrådet! Hon hade helt enkelt stoppat i sig torrfoder tills hon knappt kunde röra sig längre. Inte konstigt att hon tömt 4 vattenskålar under gårdagen... Ingen mat till dig på ett dygn, fröken...
Imorse ringde svärfar igen, och frågade om inte Pillis händelsevis kunde få följa med dem till landet över helgen. Självklart, kunde hon det. Jag packade matlådor till henne, och sedan gav de sig iväg. Så nu är hon på semester utan oss. Hon kunde förmodligen inte bry sig mindre om att vi inte är med...
Dexis tassföljetong närmar sig förhoppningsvis slutet nu. Jag ringde till veterinären på väg hem från jobbet i måndags morse, när hennes sår var så infekterade och fula. Jag hade tur och fick en tid redan en timme senare, så det var bara att glömma att sova nåt... Dex fick hoppa över frukosten, och blev sederad istället, och såren reviderades. Det ena var riktigt fult. Så nu går hon på antibiotika igen, till en början 10 dagar, med möjlighet att förlänga 10 dagar till om det behövs. Absolut tratt-tvång råder på nätterna, och matte är så elak att hon binder fast den i en sele varje natt, för att hon inte ska kränga av sig den. Men vi har i alla fall börjat träna så smått igen, även om jag inte belastar henne varken fysiskt eller psykiskt än. Hon är fortfarande lite påverkad, tyvärr.
Imorse ringde svärfar igen, och frågade om inte Pillis händelsevis kunde få följa med dem till landet över helgen. Självklart, kunde hon det. Jag packade matlådor till henne, och sedan gav de sig iväg. Så nu är hon på semester utan oss. Hon kunde förmodligen inte bry sig mindre om att vi inte är med...
Dexis tassföljetong närmar sig förhoppningsvis slutet nu. Jag ringde till veterinären på väg hem från jobbet i måndags morse, när hennes sår var så infekterade och fula. Jag hade tur och fick en tid redan en timme senare, så det var bara att glömma att sova nåt... Dex fick hoppa över frukosten, och blev sederad istället, och såren reviderades. Det ena var riktigt fult. Så nu går hon på antibiotika igen, till en början 10 dagar, med möjlighet att förlänga 10 dagar till om det behövs. Absolut tratt-tvång råder på nätterna, och matte är så elak att hon binder fast den i en sele varje natt, för att hon inte ska kränga av sig den. Men vi har i alla fall börjat träna så smått igen, även om jag inte belastar henne varken fysiskt eller psykiskt än. Hon är fortfarande lite påverkad, tyvärr.
Kommentarer
Trackback