Sök x ÄNNU flera...
Hmmm... Om trenden håller i sig kommer helgerna snart inte att räcka till. Förra helgen körde vi 2 sökpass, denna helgen körde vi 3 sökpass. Hur många sökpass får man plats med under en helg??
I lördags tränade jag sök med Lördagsgruppen igen. Vi kör ju normalt skydd på lördagar, men p g a all snö nu, så hyr vi ett ridhus till skyddet för att slippa halka omkring på isiga planer, och ridhuset har vi bara på tisdagar. Så Dexi och jag fixade snabbt till lite annan sysselsättning på lördagarna. I lördags var Årets Sökhund 2006 med och tränade med sin husse. Det ser så otroligt lätt ut när man har en så genomarbetad hund. Liiite avis... Dit kommer vi nog aldrig. Vi får njuta av synen av Janne & Fix istället.
Dexi fick jobba vidare på sina påvis, som fortfarande inte är 100 %. I lördags gick det dock jättebra, och jag tror att jag kommit på var problemet ligger, så nu hoppas jag att vi slipper fler dåliga påvis. Hon var superladdad i början, men blev ganska fort trött i huvudet. Undrar om en skendräktighet är i antågande?? Efter söket körde vi lite uppletande, och det blir faktiskt bara bättre och bättre. Lite dåligt tempo nu, men eftersom vårt problem varit att hon tokspringer, så får jag se det som ett s k "plusfel". Men jag tror inte att temposänkningen kommer hålla i sig när vi väl står på tävling, tyvärr...
I söndags tränade vi mer sök. Då ville jag köra med lite tomslag här och där. Dexi tyckte att hon skulle få bestämma var tomslagen var, så hon slutade att hitta figgen på ena sidan... Matte var inte helt nöjd, men vi bråkade inte särskilt mycket om det. Det var nog ytterligare ett tecken på en skendräktighet. Hon kändes loj hela hon. Eftersom jag inte ville åka hem och känna mig missnöjd med träningen, så hoppade jag med ett gäng ifrån klubben, som skulle prova på sök, tillsammans med Katarina, som är jätteduktig sökmänniska. Då körde vi bara synretningar och hitteövningar. Hon var utan krav och fick bara ha lite kul. Givetvis skötte hon sig utmärkt, och matte kunde åka hem med en annan känsla inombords. Sen var det en nöjd liten Poppa som låg i sin säng och gnagde ben, för att sedermera somna utsträckt under vardagsrumsbordet...
I lördags tränade jag sök med Lördagsgruppen igen. Vi kör ju normalt skydd på lördagar, men p g a all snö nu, så hyr vi ett ridhus till skyddet för att slippa halka omkring på isiga planer, och ridhuset har vi bara på tisdagar. Så Dexi och jag fixade snabbt till lite annan sysselsättning på lördagarna. I lördags var Årets Sökhund 2006 med och tränade med sin husse. Det ser så otroligt lätt ut när man har en så genomarbetad hund. Liiite avis... Dit kommer vi nog aldrig. Vi får njuta av synen av Janne & Fix istället.
Dexi fick jobba vidare på sina påvis, som fortfarande inte är 100 %. I lördags gick det dock jättebra, och jag tror att jag kommit på var problemet ligger, så nu hoppas jag att vi slipper fler dåliga påvis. Hon var superladdad i början, men blev ganska fort trött i huvudet. Undrar om en skendräktighet är i antågande?? Efter söket körde vi lite uppletande, och det blir faktiskt bara bättre och bättre. Lite dåligt tempo nu, men eftersom vårt problem varit att hon tokspringer, så får jag se det som ett s k "plusfel". Men jag tror inte att temposänkningen kommer hålla i sig när vi väl står på tävling, tyvärr...
I söndags tränade vi mer sök. Då ville jag köra med lite tomslag här och där. Dexi tyckte att hon skulle få bestämma var tomslagen var, så hon slutade att hitta figgen på ena sidan... Matte var inte helt nöjd, men vi bråkade inte särskilt mycket om det. Det var nog ytterligare ett tecken på en skendräktighet. Hon kändes loj hela hon. Eftersom jag inte ville åka hem och känna mig missnöjd med träningen, så hoppade jag med ett gäng ifrån klubben, som skulle prova på sök, tillsammans med Katarina, som är jätteduktig sökmänniska. Då körde vi bara synretningar och hitteövningar. Hon var utan krav och fick bara ha lite kul. Givetvis skötte hon sig utmärkt, och matte kunde åka hem med en annan känsla inombords. Sen var det en nöjd liten Poppa som låg i sin säng och gnagde ben, för att sedermera somna utsträckt under vardagsrumsbordet...
Kommentarer
Trackback