dexi & ikke

Jag ska nog anmäla Ikke till en kurs. "Anger management" vore nog nåt för honom... Att man kan bli så frustrerad bara för att nåt inte går ens väg tillräckligt snabbt?!? Vad månne detta lilla pyre utvecklas till... Men han börjar i alla fall bli bättre på att lugna ner sig. Jag blir ju inte så imponerad av hans små utbrott, utan väntar tills han sätter sig ner, och lugnar sig, så får han som han vill sen (få sin mat, bli lös-släppt, få komma ut genom dörren etc)

Han kommer bli en jättebra skallhund i söket, tror jag (och det kan nog grannarna hålla med om...) Svårt det där, man vill ju inte belöna honom för att står och gapar i tid och otid, men det är svårt att bara strunta i honom när man har grannar som redan är negativa till våra hundar. Och att gå på honom för att få honom att sluta är liksom fel metod just nu. Det blir inte direkt bättre av det...

Igår fick Dexi träffa Andreas för lite "massage" (med munkorgen). Det tyckte hon var roligt. Hon har verkligen börjat gå kalas i munkorgen nu. Hon har släppt sin armfixering, och satsar allt mot kroppen nu. Även mitt i bröstet på Andreas. Mot slutet av passet körde vi lite modprov. Vi testade ett regelrätt, där Andreas vände upp och mötte henne efter att jag skickat henne. Kan ju avslöja att hon inte var ärmfixerad där heller, för hon var på väg att ta den andra armen... Han fick slänga sig undan när hon var i luften... Hon har ju haft en tendens att gå mot kroppen även i modprovet, så han har fått skydda sig med ärmen och ta ner henne på fel sida. Hunden gör ju egentligen inte fel, men det kan ju bli svårt att hitta folk som vill figga för henne, om hon biter var som helst. Får skaffa heldräkt till figgarna...

Jag SKA lägga ut bilder på lilla mmonstret, men har stött på lite problem. Min egen dator har lagt av, och husses dator saknar mjukvara till min kamera. Så jag måste fixa till det först. Ber om ursäkt till alla nyfikna... Men - all good things to those who wait - eller hur?