dexi & ikke

Idag gick det inte längre. Jag var helt enkelt tvungen att ta ledigt från tentapluggandet, och låta Dexi få sig en ordentlig genomkörare. Den var inte nöjd med att bara vara promenadhund längre! Vi började med ett asfaltspår. Jag hade letat upp en stor parkeringsplats i ett gammalt industriområde. Perfekt, tänkte jag, inte en kotte här. Det visade sig raskt att jag hade fel, det var många kottar där... Jag hade visst hamnat mitt i promenadstråket för söndagsflanörerna! Nåja, underliga blickar har man ju fått förr... Dexi spårade i alla fall klockrent, med vinkel och allt. Överkorsningarna från flanörerna brydde hon sig inte om. Mycket lyckat! Vi fortsatte dagen med uppletande. Jag hade fått tipset att kasta ut föremål, för att det inte skulle bli spår, och hon skulle få gå i helt ovallad terräng. Detta skulle enligt någon teori få henne att dra ner på tempot och inte bara springa runt, som hon gärna gör annars. Hmmm, jag är inte helt beredd att hålla med om den teorin... Mycket spring i benen hade den. Eftersom jag inte alls fick ut vad jag ville av övningen, så bröt vi. Ska nog klura lite på en lösning. Medan Dexi vallade av skogen så låg ett spår till sig. Innan vi skulle ut och ta det, så ringde jag ut husse, som skulle få lägga lite förledningar. 4 st hade jag markerat och planerat, men vi fick nog 6... Nåja, allt blir inte alltid som man vill. Jag hade felberäknat skymningen något, så när jag väl släppte på Poppan, var det nästan mörkt. Lite svårt att se mina markeringar. (Note to self: börja spåra innan klockan är 15.30...) Första korsningen, som var färskast, och där både husse, Pillis och Igor (svärfars blandras, som vi passar i helgen) hade gått, gick nästan utan problem. Andra och tredje korsningen visade hon STORT intresse för. När jag inte ville följa med henne, sa hon "Jaha, var det bakspår?" och ville följa husses spår åt andra hållet i stället. Men det gick inte det heller. Då testade hon med att ta sats och vräka sig fram. Typiskt att matte var med på det också... Nåja, jag fortsätter väl rakt fram... I en av de oplanerade korsningarna lyckades hon lura mig några meter, eftersom jag inte visste att det var någon korsning, men jag märkte på hennes intensitet att vi var ute på ett annat spår. Sista korsningen gav hon med sig snabbt och fortsatte på rätt spår.

Jag är i det stora hela nöjd med dagens träning, framför allt hennes superba asfaltspår. Får komma ihåg i framtiden att inte ställa för höga krav när hon varit i träda en vecka. Tyvärr märks det bara obetydlig skillnad i hennes pestighet efter spårandet... Men hon är ju i alla fall söt!