dexi & ikke

Igår var det skyddsträning igen. Eftersom tävlingssäsongen ligger långt bort just nu, har vi tänkt satsa på att bygga upp Dex riktigt ordentligt i vinter. Hon missade en del viktig grundträning, t ex belastningsövningar, som unghund. Eftersom Andreas är ute efter att bygga "riktiga" skyddshundar (till skillnad från flygande hamstar) så vill han ha mycket drift, och ordentligt starka hundar. Dexi påbörjade inte sin utbildning med den målsättningen, eftersom vi inte tränat med Andreas från början. Det visar ju sig nu. Därför har vi skjutit momentträningen på framtiden, och satsar nu på att bygga henne i belastningar, samt få henne att ta det med lite mer allvar. Hon tycker ju att det mesta är på lek, men det duger inte längre! Igår växlade hon för första gången riktigt fint mellan försvar och byte. Hon som alltid har ett litet falsettskall, visade att hon också faktiskt kunde låta som en farlig hund!! Hon har fått lite sämre bett när vi började med svenskärmen, så igår tog vi en sväng med skinntrasa. Där dög det inte med fjösbett! Trasan förvandlades raskt till en slemmig ål i regnet och leran, och Dex lärde sig fort att kniper man inte igen käften för kung och fosterland, så tappar man denna slemmiga, men å så fina, åtråvärda pryl. Sen var fjösbettens tid över... Stolt som en tupp över sin äckliga vinst sprang hon till bilen, och tryckte i vanlig ordning upp snusktrasan i mitt ansikte för att jag, på nära håll, skulle kunna beundra hennes fiiiina vinst. Jaja, duktig hund...