Första-maj-träning

Vi firade första maj i skogen med lite bevakningsträning. Ovanligt, va???
Vi träffades ett gäng ute i Täby Kyrkby. Började med patrullering. Varje hund fick en stig med 3 ljudfiggar på. Dexi tog samtliga jättefint, gick inte att tveka på att hon hade nåt. Avståndet till figgen var bara 50 m, eftersom hon varit lite loj pga skendräktigheten, och hon fick springa ut och leka med samtliga figgar. Helt klart roligt!

När vi kört alla 6 hundar samlades vi på Tomas lilla gräsplätt för att grilla. Jag var så hungrig att jag åt korvarna innan de var färdiggrillade... Men de är ju goda ändå! Efter grillningen var det några som la spår. Elin och jag valde att göra vindövningar med våra valpar i stället. Det var jättelänge sen Ikke fick göra sökövningar, men han hade inte glömt något. Han vindade glatt in, även på 50 m djup. Letade tills han hittade, och sen kampade han med Elin. 4 övningar fick han, och han hade lätt kunna göra lika många till! Elin lilla hoffe-valp på 14 veckor gjorde vindövningar för första gången. Hon var lite skeptisk, men allt löste sig med lite korv... Gott!

Det var i alla fall en jätteskön dag. Solen sken, vi hade roligt, underbart att få vara ute en hel dag.

Den 2:a maj tog jag med mig husse ut i skogen för att lägga spår åt hundarna. Husse utrustad med GPS la ett på 1,5 km åt Dex. Det gick i kringelikrokar, och där terrängen var som svårast, där hade husse gått... Mycket upp och ner! Utan GPS hade i alla fall jag gått vilse. Efter halva spåret hade jag inte ens en aning om åt vilket håll bilen stod... Dexi spårade med lite olika framgång. Hon blev ganska trött, och då fick vi tappt några ggr. Lite viltkänningar hade vi. Men hon kom i alla fall till slutet, så det blev ett lyckat spår, till slut.

Till Ikke hade jag lagt ett ca 600 m långt spår. Inte några egentlliga svårigheter, utan bara vad terrängen erbjöd. Försökte att inte snitsla för mycket, utan ville lita på honom i stället. Och det var ju inga problem. Han spårade jättebra, hittade alla apporter. Inga som helst problem att orka med längden på spåret. Känns som om han är mindre värmekänslig än Dex, och det är ju trevligt.

Efter att ha spårat mer än 2 km med två traktorer i linan, var jag helt slut i mina händer och underarmar... Så det blev inte så mycket mer gjort under eftermiddagen. Men på kvällen åkte vi och tränade skydd. Först bjöds det på uppflyttningstårta, då Andreas och Jaaga blivit uppflyttade till elit i skyddet. Grattis till er! Sen gjorde Dex ett riktigt bra träningspass, medan Ikke hade nåt fuffens för sig. Han struntade plötsligt att bita i skyddsärmen, utan lyckades i stället att bita Andreas i magen... Tur att han hade sina figurantbrallor på sig, för de tog väl det mesta i alla fall...

Två nöjda hundar somnade gott på kvällen!! Medan jag själv sprang runt och packade... till vad ser ni i nästa inlägg!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback